Det är helt underbart att få vara mammledig under sommaren. Känns lite lustigt hur snabbt tiden bara springer på och hur man omvärderat livet. Tidigare tyckte jag att mitt jobb var det viktigaste som fanns trots att jag inte räddade några liv. Missförstå mig inte jag gillar mitt jobb det gör jag verkligen men samtidigt är det ingenting gentemot att lära känna min son. Jag kommer dock aldrig att bli den där härliga kakmamman som många av er är som står med ena sleven i bakbunken samtidigt som ni syr en kostym till er dotters pjäs, snyter en annans näsa och planterar om i trädgården. Jag är som jag är och jag hinner ingenting...men är okej ändå.
Satt och njöt i min gode väns trädgård i måndags och hon är en sån person. Helt underbar men jag förstår inte hur hon hinner allt. Hon hade bakat underbara scones, hennes tre söta barn sprang runt i trädgården välmående och sommarbruna och trädgården frodades med växter som bara väntades på att ätas upp. Jag satt i hammocken och njöt av Alla Vi Barn i Bullerbyn känslan som infann sig. En dag ska jag också bli så tänkte jag men insåg snabbt att det aldrig kommer att bli så. Jag har bara en massa halvfärdiga projekt hemma, en uteplats som inte är klar och oputsade fönster så jag får njuta de gången jag får sitta i hennes hammock istället :)
I morgon ska jag antagligen ut till Muskö (i närheten av Nynäshamn Stockholm) för att hälsa på min faster som hyrt en stuga där. När jag var barn hade vi ett sommarhus där och det var helt fantastiskt. I dag saknar jag det väldigt mycket så ska njuta lite extra i morgon. Har ni några sånna minnen?
Återkommer med en uppdatering.
Tack för idag och god natt!
Posts
