Tuesday 5 January 2010

Filatelist

Idag kom kurskatalogen från Medborgarskolan. Det gillar jag och katalogen har nu blivit min toalettläsning (om man får säga så). Känns lite som när leksakskatalogen kom när man var liten och man satt redo med bläckpennan för att bocka av de saker man drömde om som man visste att mamma aldrig skulle köpa eller tomten komma med. Jag tror inte att jag var ensam om att göra så iallafall...(men det kanske jag var).

Gillar känslan av att hålla i katalogen och ha den där häftiga känslan om hur mycket fantastiska saker jag kan lära mig hos dem (Medborgarskolan, inte leksaksbutiken). Kanske borde man lära sig ett nytt språk, skapa i silverlera eller inreda i vitt, kanske sy en raksöm, massage, att fotografera eller varför inte möbelrenovering eller gå en trubadurkurs vad det nu innebär. Som ni märker så har man tusen och åter tusen möjligheter att förbättra sitt cv genom dem och min pennas bläck är nästan slut nu...Det blir dock ingen kurs detta år men jag drömmer fortfarande och ser fram emot när jag blir pensionär och ska renovera möbler, skapa smycken, bli filatelist och bara njuta av att göra allt helt fel men ändå vara lycklig.


Ska ni läsa eller gå någon kurs i år?
Kanske sitter ni också på toa och tjuvkryssar i katalogen...

Ps. Tror dock att jag ska bli lite smygfilatelist i år, jag slänger ändå aldrig mina frimärken...och jag är den enda i min närhet som studerar frimärkena som kommer ut och får hålla tyst när jag blir besviken över att julfrimärkena är så tråkiga, för att inte tala om när de inte ens är stämplade...Säg det inte till någon!

Ps. Vet någon vilka motiven var på julfrimärkena i år?






Bild från Påsköarna, tagen 2006



1 comment:

  1. Jo, men visst känner jag igen det där med leksakskatalogerna! Och samma sak gäller nu för mina barn. Prblemet är bara att man bara får ett exemplar, så slagsmålet kommer aldrig långt efter...

    Kurskataloger har jag dessvärre slutat läsa. Blir bara sugen på att göra en hel massa av det och blir sen deprimerad för att jag vet att jag inte kommer ha varken tid eller ork:(

    Jag får göra som du och vänta tills jag bli pensionär!

    Kram Pernilla

    ReplyDelete