Gustav den tolftes fältstol

Har precis hämtat ut en stol som varit på lagning sedan i maj hos Tapetspecialisten sedan i maj. De har rätt mycket att göra så min stol blev lagd som ett senare projekt. Det var inte billigt att få den fixad men med resultatet så känns det ändå som att det var värt det. Tror att de gillade den i butiken också för tapetseraren (eller vad man kallar honom) var salig när jag lämnade in den och den stod i sin prakt i fönstret när jag hämtade den.

I vår släkt har detta varit och kommer att vara en mycket omtyckt stol på många sätt. Varför den blivit sliten är antagligen för att barn bland annat har en tendens att slänga benen över armstöden (jag var en av dem, men med svidande kvitto i fickan så kommer ett larm att utlösas så fort någon bara tänker tanken).

En gång i tiden fanns det två likadana stolar och de var de enda som skapades. Det är kopior på Gustav den tolfte's fältstol och en gång i tiden var den vinröd. Det var visst så att min farmors mamma lämnade in den ena stolen och en vacker pall på samma sätt som jag gjorde och sedan gick hon bort. När min farmor skulle hämta ut möblerna så hade butiken på Östermalm stängt igen och vi har ingen aning om vart den andra stolen eller pallen heller för den delen tog vägen. Det skulle vara mycket roligt att få veta vart den andra stolen tog vägen, om den fortfarande är röd och vilken väg den har vandrat. Så om ni vet något får ni gärna höra av er och berätta er historia.

Här kan ni iallafall se hur den såg ut (kläddes om en gång på 70-talet i galon) och hur den ser ut nu. Visst är den grann!